måndag 7 april 2014

Vikt och välmående

Den senaste tiden har jag fått höra dagligen och många gånger påpekanden om mitt ätande. Så mycket att jag börjar bli le på det hela.

Hur kommer det sig att det anses vara ok att påpeka åt en annan att den borde äta mer, du tvinar bort osv osv. Visst märker jag ju det på kläderna och vågen, halloo!

Har nån av de som påpekar / frågar någonsin tänkt på att jag kanske är orolig själv? Att jag blir påmind om min vikt dagligen gör det inte lättare för mig. Bara så att ni vet!

Till lynne är jag rätt snäll och kommenterar i stil med, visst äter jag eller jag vet. Vad kan jag annat säga. Jag har inte anorexi eller någon annan ätstörning. Vikten faller utan att jag vill.

För att återkomma till min fråga: varför är det ok att att påpeka om viktminskning? Frågar bara, hur ofta tänker ni på att fråga om läget är det motsatta? Att påpeka om portions storleken. Kan tänka mig att ni svarar i stil med: aldrig, det är inte passande. No shit! Skulle inte falla mig in iallafall. Inte för att det gör det när det gäller personer som är smala heller.

Nästa gång nån påpekar om mitt ätande eller viktminskning så står jag inte för konsekvenserna. Åt några har jag sagt rakt på sak och de påpekar inte mer, men jag vet att de vaktar. Vaktar på att jag äter.

Tack för att ni bryr er, jag kämpar. Kämpar i min egen verklighet.

Varför skall jag behöva förklara mina matvanor för någon? Visst förstår jag att människor är oroliga men att varje dag måsta förklara eller svara är bara för mycket.

Jag är orolig, men jag mår rätt bra. Önskar att vikten stiger lite så att jag skulle må lite bättre. Året har varit tufft och det syns. Got it! Do you?